Artikel: Passionsmusiken som burit genom seklerna

(2011)

Artikel: Passionsmusiken som burit genom seklerna

Under påsken används mycket av Bachs musik i kyrkor. Genom seklerna har kyrkomusiken burit gudstron vidare. Bibeln har varit en inspirationskälla för klassiska kompositörer. Musikern Peter Stolpestad presenterar tre stora namn.

Det gemensamma bland de som vi i dag kallar för klassiska tonsättare är att många av dem hämtade sin inspiration och sitt uttryck från Bibelns texter. Nutida kompositörer liksom dåtidens storheter har alla en mängd verk som ärar Gud eller beskriver hans storhet.

Den största förgrundsgestalten var Johann Sebastian Bach, barockmusikens grundare och den i musikhistorien som flätade samman barockens musik med wienklassicismen och romantiken.

Före Bach talar
vi om medeltiden och dess musik som inträffade cirka 800-talet till 1400-talet. Den var tydligt tvådelad det vill säga profan (utomkyrklig) och sakral (kyrklig). Sångerna som sakta men säkert utvecklades till att bli alltmer flerstämmiga ackompanjerades ofta av fiddlor (fioler), flöjter, skalmejor (naturtrumpeter) samt diverse slagverk. Orglar började användas på allvar i de medeltida kyrkorna runt 1300-talet, det vill säga cirka 300 år innan den store orgelvirtuosen Bach föddes.

Två av de stora medeltida kompositörerna var fransmannen Guillaume de Machaut och holländaren Johannes Ockeghem som båda skrev ett stort antal motetter. När medeltiden går över i renässansen möter vi exempelvis den flamländske Josquin des Prez och engelsmannen Thomas Tallis. Musiken började nu gestalta texten på ett tydligare sätt än tidigare och när Johann Sebastian Bach föddes 1685 i tyska Eisenach så föddes också musik för kyrkoåret i och med hans kompositioner.

Den stora musikersläkten Bach var alla flitigt engagerade i musiklivet, fadern som violinist och brodern, som fick uppfostra Johann Sebastian när föräldrarna dött, var organist. Orgelspel och musikteori fick Johann Sebastian till en början studera för brodern och relativt ung var han när han började få anställningar som violinist och senare organist.

När Bach 1723 fick anställning som organist i Thomaskyrkan i Leipzig så tog komponerandet rejäl fart. Bibelordet, kyrkan och komponerandet var stadiga byggstenar i Bachs liv. Att musiken och komponerandet var från Gud tvivlade inte Johann Sebastian på. ”Soli Deo Gloria” stod det ofta överst på hans verk, det vill säga ”Gud allena äran”.

I sitt komponerande hann Bach med 200 kyrkokantater, motetter, passioner, oratorier, Mässa i h-moll, Magnificat, en mängd orgelverk, Das Wohltemperierte Klavier och andra instrumentalverk under sina sextiofem år på jorden. Hans bredd sträcker sig således från enkla sonater till stora oratorier och används flitigt världen över, speciellt vid högtider som påsk och jul. Kyrkokantaterna är kompositioner för solo, kör och orkester och är skrivna till kyrkoårets söndagar och helgdagar.

När Bachs musikepok, barocken utvecklas vidare får vi klassicismen, romantiken och senare modernismen. Tonsättarna som under klassicismen hette bland annat Haydn, Mozart och Beethoven tog alla inspiration från Bach och hans musik och det gör även 1900-talets och 2000-talets kompositörer som Igor Stravinskij, Paul Hindemith och Olivier Messiaen. Det är inte för intet som fader Bach fått smeknamnet den femte evangelisten.

År 1770 föddes Ludvig van Beethoven. Beethoven räknas även han som en av de största. Han komponerade i klassicistisk anda och blev mot slutet av sitt liv delaktig i utformandet av romantiken mest i och med hans tredje symfoni Eroica. 
När Beethoven som mycket ung komponerade var det tydligt i kölvattnet av framför allt Haydn och Mozart. Inte så konstigt eftersom Joseph Haydn var lärare för den tjugoårige Ludvig van Beethoven.

Det var främst Beethoven som kom att utveckla den wienerklassicistiska eran framför allt genom sina kompositioner för piano och violin men även i sina orkestrala verk. Han skrev nio symfonier, fem pianokonserter, operan Fidelio och mycket mer. Beethovens hörselskada tog alltmer grepp över hans tillvaro och vid komponerandet av hans sista symfoni, den nionde, så lär han ha varit totalt döv.

I Beethovens musik kommer hans gudstro inte lika tydligt fram som hos Bach. Beethovens musik innehåller betydligt fler uttryck om livets kamp och tvivel än hos Bach. Beethoven ger i sina symfonier en bild av hur livet verkligen är i alla sina skiftningar. Ganska naturligt kan tyckas eftersom den allt sämre hörseln påverkade honom mer och mer. Hans symfoni nummer fem från 1808 kan ses som ett tydligt bevis på frustration, ilska men också i sista satsen en strimma av ljus och hopp. När Beethoven avlider 1827 så har världen fått lära känna den som kanske skulle bli en av de största symfonikerna någonsin.

1800-talets romantik övergår senare i 1900-talets modernism där en av de största är fransmannen Olivier Messiaen som föddes 1908.

Messiaen blir en av 1900-talets stora kompositörer som skrev pianomusik, stora orkesterverk samt en mängd verk för orgel. Merparten av det han komponerade hade tydlig prägel av hans djupa gudstro. Ett av hans mästerverk för piano, Vingt régards sur l’enfant Jésus (Tjugo betraktelser över Jesusbarnet) är ett mäktigt pianoverk om två timmar som innehåller enkla avskalade melodier och stora svulstiga utbrott i atonal stil.

Messiaen var likt Bach en stor organist. Messiaen fick redan vid 22 års ålder anställning som organist vid La Sainte Trinité i Paris, en tjänst han hade fram till sin död 1992. Han var även en stor orkesterkompositör med verk som Eclairs sur l’au delà (Ljuset från fjärran) där alla elva satser bygger på bibeltexter som betytt mycket för Messiaen.

En av de vackraste orkestersatserna är den som bygger på Johannes första brev 4:16 som beskriver att Gud är kärleken. Messiaen använder här stråkklangen i orkestern som under tio minuter beskriver Guds omsorg. Denna sats, Demeurer dans l’amour räknas som en av orkesterlitteraturens vackraste. Messiaens musik var till en början inte omtyckt av alla. Hans mix av det tonala (fasta tonarter) och det atonala (utan givna tonarter) fick ofta hård kritik och precis som för Bach och Beethoven så tog det tid innan Messiaens musik blev accepterad.

En fråga vi kan ställa oss är när ny musik börjar klassas som gammal? I dag säger vi att den så kallade klassiska musiken är gammal. Kan så vara, men betänk då att även den musiken en gång var ny.

Bach, Beethoven och Messiaen är alla exempel på hur olika musikens färger kan vara. De kommer alla tre från olika musikepoker men har en gemensam bakgrund i den kyrkomusikaliska traditionen. De behöll alla sina rötter i musiken men vågade också förnya. Bach vågade utveckla barocken med hjälp av kontrapunkt, Beethoven vidareutvecklade symfonin och Messiaen blandade tonalt med atonalt. Alla tre vågade och vi har dem att tacka för mycket av den musikaliska mångfalden.

/Peter Stolpestad (publicerad i Dagen 20110420)

 

 

Publicerad i kategorin: Artiklar 2011