Krönika: Blanda gammalt med nytt

(2015)

Krönika: Blanda gammalt med nytt

Konserter med musikkåren är som en hemmamatch med AIK på Friends Arena.

Now, then and forever. Nu, sen och för evigt. Så kallade vi lite kaxigt säsongsöppningen med Marinens Musikkår augusti 2015. Det var fullsatt i Vasaskjulet. Efter att ha kört in busslass efter busslass genom portarna till marinbasen och släppt av den förväntansfulla publiken så firade vi vår överlevnad efter de senaste årens stekheta stålbad. Konserterna i Karlskrona är som en hemmamatch med AIK på Friends Arena. Man hör hemmalagets ramsor och ser de egna färgerna överallt.

Personligen är jag ingen förespråkare för att bevara saker för bevarandets skull. Detta säger jag samtidigt som jag jobbar i landets näst äldsta orkester med anor från staden Karlskronas grundläggande. Jag tror inte på att konservera musik likt gamla dinosaurier och uppstoppade djur. Däremot är jag övertygad om att ett land behöver blanda gammalt med nytt och tradition med utveckling.

Now. Just nu är vi en hårt arbetande ensemble som spelar för publik ungefär var tredje dag. Det kan vara vid kungliga slottet, i ett konserthus, på en parad, för barn, tonåringar eller familjer mitt i livet. Vi syns i hela landet, för våra kolleger i Försvarsmakten, på en båt eller en flygflottilj. Vi spelar nyskriven musik, schlagerlåtar och barnvisor. Vi spelar med lokala stjärnor och med världsstjärnor. Vi spelar när nya svenska medborgare hälsas välkomna och vi spelar på gudstjänster, ceremonier, minnesstunder och medaljutdelningar.

Then. Traditionen sitter i våra väggar. Kårens signum har formats genom åren tack vare alla de musiker som med stolthet spelat klarinett eller trumpet och som genom sin yrkesbana varit en del i den långa länk som går oavbrutet genom århundraden. Det är många som har suttit på någon av de trettio stolar som vi sitter på i dag. Ett levande arv i allra högsta grad.

Forever. Trots de senaste årens hot där farliga huggtänder rejält blottats så lyckades vi mobilisera inte bara vanliga människor från norr till söder utan också berömda kulturprofiler, dirigenter, världssolister och inte minst politiker av alla regnbågens färger. När situationen till slut spikades fast i början av året, efter att två ministrar från två separata regeringar ställt sig på musikkårens sida så tillåter vi oss nu att vara lita stolta.

Stålbadet handlade från början till slut om att spara pengar. Det skall man ha respekt för. Det blev dock ingen besparing. Pengarna lades tillbaka och ingen drabbades. Just det, ingen drabbades.

Bengaliska segereldar har skickats upp från hemmalagets läktare. Den nya säsongen har börjat och den levande musiken har segrat. Fanfarer får fortsätta att ljuda från Vasaskjulet och lär eka långt bortom örlogstaden. Nu. Då. För evigt

/Peter Stolpestad (Blekinge Läns Tidning 20150919)

 

 

 

 

Publicerad i kategorin: Krönikor 2015