Krönika: Om texter med substans

(JUNI 2015)

Krönika: Om texter med substans

”Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor”. Vad är det som gör att vi tycker om den sången? Är det tonarten, ackordföljden, melodin?

Hur som helst så ger sången mig ett allmänt välmående.

Sånger vi kommer ihåg och som sätter sina spår är kanske inte så unika rent kompositionsmässigt. Det speciella är att vi ofta förknippar dem med en händelse, kanske en ständigt återkommande skolavslutning då gräs och gröda gror. Sommaren är här vilket kanske innebär en viss frihet. Frihet att bada, spela fotboll eller att åka på semester. Det är klart att en sång som sjungs i sådana förväntansfulla tider år efter år lätt blir någonting vi tycker om, omgiven av glädje och välbehag. Bäddat för god känsla med andra ord.

Jag börjar mer och mer gilla texter med substans och som vill berätta något, som i vissa psalmer och sånger. Ordsvammel som utfyllnad till en banal melodi blir jag oftast bara trött på. Ungefär som i vissa radiokanaler där snacket blir som ett envist innehållslöst babblande, likt en jobbig sommarfluga som plågar med sitt energiska surrande. Jag väljer hellre en kanal där det som sägs betyder något.

Många av de stora tonsättarna använder ofta texten som byggsten. Ett bibelord, en dikt eller ett genomtänkt uttalande har i många stora verk legat som grund till musiken. Jag tänker på Bach och Händel, men även Mahler och 1900-talets Messiaen. Dessa stora musikikoner klär in texten och förstärker det som sägs. Tonerna är viktiga, liksom budskapet. Text och musik går hand i hand.

I skrivandets stund har vår mest älskade sommarpsalm ekat färdigt över hundratals skolgårdar. Sommaren breder ut sig och vi får nu äntligen den nåd besinna som räcker året om.

En annan tungviktare bland de välbekanta sommarpsalmerna är En vänlig grönskas rika dräkt. Carl David af Wirsén som för över hundra år sedan nedtecknade sina strofer kunde inte då drömma om att vi än idag skulle sjunga hans text till Waldemar Åhléns tonbearbetning. ”Men Du, o Gud, som gör vår jord så skön i sommarns stunder. Giv, att jag aktar främst ditt ord och dina nådesunder. Allt kött är hö, och blomstren dö och tiden allt fördriver, blott Herrens ord förbliver”. Säga vad man vill men text och musik utgör tillsammans en viktig helhet. Inga floskler utan ord med substans.

Skolbarnen som nu sjungit färdigt för mostrar och fastrar för den här gången kanske inte alltid hänger med i textens betydelse men de får trots allt en smak av hur ord kan användas för att skapa den rätta sommarkänslan. Vem vet, psalmsång kanske triggar igång en och annan framtida författare i den nu uppväxande generationen.

”De fagra blomsterängar och åkerns ädla säd, de rika örtesängar och lundens gröna träd, de skola oss påminna Guds godhets rikedom, att vi den nåd besinna som räcker året om.”

Textförfattaren och biskopen Israel Kolmodin fångar sommaren i denna älskade sommarpsalm. Kompositören är i övrigt okänd. Funkar oavsett.

Skön sommar!

/Peter Stolpestad (Blekinge Läns Tidning 20150620)

 

 

Publicerad i kategorin: Krönikor 2015