Peter Hallström – Nåd

Linx music (2013)

Peter Hallström – Nåd

Cirkeln sluts. De gamla sångerna som i Hallströms ungdom kändes mossiga tilltalar igen. Det är en konst att i nuet behålla dåtidens klangideal och samtidigt vidareutveckla. “Nåd” blir nog ett av frikyrkans musikaliska landmärke. Med hjälp av trumpetaren Leif Lindvall så skymtar en liten blåsorkester i bakgrunden på några spår. Sven Lindvall byter ut strängbasen mot tuba och vips är vi alla tillbaka i Sollentuna och 1970-tal, det vill säga den tiden då det forfarande fanns brassband som uppskattades i frikyrkan. Nåd är finurlig, enkel och kommer rätt i tiden. När julstressen gör sig påmind med hjälp av alla blinkande julgranar så behövs enkla sånger och texter med substans. Per Lindvall lyckas skramla tidsenligt likt dåtidens trumslagare gjorde och maestro Peter Hallström är just nu de andliga sångernas hetaste tolkare. Ärlig. Godhjärtad. Ett föredöme. Kan riktigt se framför mig hur hela bandet njuter i musicerandet och hur de känner historiens vingslag gör sig påmind i sångerna som följt med sedan barnsben. Bästa arrangemanget ur ett modernt perspektiv är “Innan gryningen” och det arret som klingar mest dåtid är “Bortom gyllne sol”. Förr spelade man på det man hade och på det man kunde vilket gett oss en musikalisk rörelse som fostrat många och som gett rejäla ringar på vattnet där några hörs på den här skivan. Nåd skall också ses som ett hommage à Jernestrand, Swedlund och Widén. Dedikerade ledare som fattas oss. Att vandra in i musikens framtid kräver också ibland en blick i backspegeln för att bättre förstå. Nu, 2013 finns nya förebilder för många av oss: Peter, Sven och Per. Tack för att ni gör detta. Hommage till er! Cirkeln är sluten.

/Peter Stolpestad (publicerad i Dagen 20131206)

Publicerad i kategorin: Recensioner 2013